Aminosyror: Taurin

Välkommen till den sjunde delen i den långa artikelserien ”Aminosyror”. I detta avsnitt kommer L-taurin stå i centrum. Här kommer redogöras för (1) dess funktion i kroppen, (2) när det kan tas, och (3) hur mycket som bör intas. Därtill kommer vi snabbt att gå igenom varför L-taurin överhuvudtaget är intressant för personer som tränar hårt.

L:et framför aminosyrornas namn indikerar att aminosyran är i fri form, och att den därför lättare tas upp i kroppen.

Taurin är en icke-essentiell aminosyra vilken kroppen själv kan tillverka i bland annat levern. Hos kvinnor är taurinnivåerna generellt lägre eftersom det kvinnliga hormonet östradiol hämmar biosyntesen vari taurin produceras. Men vad används taurin till, och varför är det viktigt för tränande individer att ta?

Taurin kan enklast liknas vid en kombination av kreatin och glutamin. Den har kreatinliknande effekter i att den hjälper cellerna att expandera och sålunda hålla mer vätska. Därav kan ett intag av taurin, genom en ökad muskelfyllnad, ha positiva effekter på såväl proteinsyntesen som utseende och känsla. Den liknar glutamin genom att det är en av de mest använda aminosyrorna i hela kroppen, och då framförallt i muskelfibrerna, men även genom att det positivt påverkar immunförsvar, ämnesomsättning, och en normal organfunktionalitet. I muskelfibrerna hjälper taurin till att stabilisera cellmembranen och reglera jonbalansen. Mot bakgrund av det sistnämnda sägs taurin kunna motverka muskelkramp och muskelryckningar, men också förbättra muskelsammandragningar. Detta leder till självklart positiva effekter för alla som tränar. En bra kontraktion är nämligen otroligt viktigt för att aktivera en så stor andel av ens muskelfibrer som möjligt, och genom detta bli både större och starkare.

Som tidigare nämnts har taurin positiva effekter på andra delar av kroppen än bara musklerna. Först och främst används otroliga mängder taurin av hjärtat, detta för att reglera puls och justera kalcium- och kaliumnivåerna. Detta leder till ett djupare fokus och ett hälsosammare hjärta, vilket är den viktigaste muskeln i hela kroppen.

Genom alla dessa funktioner skapar taurin en mycket bättre och hälsosammare miljö för andra aminosyror att brukas. Forskningen har visat att ett ökat intag av taurin skapar hävstångsverkan på andra aminosyror, och då inte minst beta-alanin. Ett ökat intag av beta-alanin vid ett läge där kroppen lider av taurinbrist kan nämligen leda till serotoninbrist och depression. Taurin tycks, genom att stabilisera cellmembranen i hjärnan, kunna reglera serotoninproduktion och därigenom främja ett hälsosamt psyke, ett gott humör, och hämma utvecklingen av mentala diagnoser som depression.

En slutnotis är att taurin främjar en bättre gallmiljö vari goda fetter, och sålunda även fettlösliga vitaminer (A, D, E, och K), bättre kan tas upp. Detta är mycket bra för den som t.ex. intar omega-3 och/eller vitamintillskott av denna art.

Taurin bör inte överdoseras. Ett allt för högt intag av taurin har, precis som vitamin D, skadliga effekter på kroppen. Lyd det svenska mottot: lagom är bäst. Men vad är då lagom? Som vanligt finns det ingen generell modell utan man bör testa sig fram. Ett intag på 0,5 – 2 g per dag har forskningen visat vara bra. Man har inte kunnat fastställa exakt vilka bieffekter ett för högt taurinintag kan leda till, men man har kunnat konstatera att det inte rör sig om direkta skador.

Giftighetsnivån ligger på över 3 g per dag, varje dag. Detta innebär att om man intar mellan 0,5 – 2 g per dag, så ligger man långt innanför linjen.